"Gud är kärleken", brukar det påstås av Svenska Kyrkans präster¹. I beg to differ: Gud är inte oxytocin, och inte heller några andra däggdjurshormoner. Jag kan emellertid gå med på att Gud står för de principer som konstituerar existensen av kärlek i någon mening: evolutionär konvergens mot social harmoni, konvergens mot individernas drift att bevara och skydda sina medmänniskor, och konvergens mot likabehandling av medmänniskorna.
¹ egentligen anser de nog att "Gud är 'kärleken'" där 'kärleken' är kärlekens fundamentala princip, men då funkar inte min retoriska poäng...
fredag 4 juni 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar