"Gud är kärleken", brukar det påstås av Svenska Kyrkans präster¹. I beg to differ: Gud är inte oxytocin, och inte heller några andra däggdjurshormoner. Jag kan emellertid gå med på att Gud står för de principer som konstituerar existensen av kärlek i någon mening: evolutionär konvergens mot social harmoni, konvergens mot individernas drift att bevara och skydda sina medmänniskor, och konvergens mot likabehandling av medmänniskorna.
¹ egentligen anser de nog att "Gud är 'kärleken'" där 'kärleken' är kärlekens fundamentala princip, men då funkar inte min retoriska poäng...
Visar inlägg med etikett oxytocin. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett oxytocin. Visa alla inlägg
fredag 4 juni 2010
Literalism
Karakteristik av literalister:
- de som blir kära¹ i sina egna visioner och drömbilder
- de som i aggressivt hat bekämpar dem som hotar denna relation mellan sig själva och sina falska drömbilder
- de som har ovanligt lätt att blanda samman sina visioner med insikt, och som förhastat integrerar visionerna i sin tankeapparat som om de vore insikter²
| ¹ | oxytocin m.m. |
| ² | vi andra stackare får stå ut med att tvivla och att känna oss undermåliga, och det är väl i längden det som räddar oss... |
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)