Subjektiv reflektion över religion

Vad religion inte är:

• bokstavstro: bokstavstro blir genast absurd när man bokstavligt tolkar Jesu liknelser — Bibeln har aldrig skrivits med bokstavliga tolkningar som avsikt, vad som skall tolkas bokstavligt eller bildligt är antingen föremål för individuell auktoritet, den lokala predikanten, eller regler av vett och sans, såsom Augustinus' utsaga att Bibeln inte får tolkas bokstavligt när den står i strid med mänskligt vetande.
• pseudovetenskap: religion går utanför vetenskapen och hävdar inget som står i strid med vetenskap — exempel på brott mot denna regel är kreationism och platt-jord-teorier — dessa är irreligiösa och ovärdiga.
• en monistisk¹) allomfattande moral: efter vilken all annan mänsklig verksamhet skall rätta sig: religion är förvisso en etiksfär, men det finns inte ett entydigt moralsystem som alla anhängare tror är den enda rätta - en “religion” som falskeligen hävdar ett entydigt moralsystem förfaller till en dubbelmoral, och tar till diktatoriska åtgärder för att tvinga in individer i ett system som de inte innerst inne tror på.
• en monistisk entydig filosofi: entydiga filosofier är tankesystem med begränsad tillämpning och kan således endast omfatta begränsade livssfärer, än värre är motsägelsefria tankesystem missvisande och falska när man använder dem utanför sina tillämpningssfärer.
• en avgränsad nation bestående endast av de frälsta: gentemot de utanförstående som är fördömda.
• lydnad till en styrande "andlig elit" som bestämmer alla medlemmars beteenden i detalj (ingen nämnd, men minst fyra s.k. religioner är underförstådda).

Vad religion är (i detta kontext):

• en bastankegång (en kärna) som har både emotionella och logiska förtecken, och på denna finns ett antal konventionella föreställningar (mytologi) av både emotionell och logisk natur. Denna bastankegång motiverar anhängaren i vissa av livets beteenden.
• en symbolvärld där symboler översättes till objekt i bastankegången och till den omgivande mytologin, ofta symboler på symboler så att man får längre symbolkedjor att följa. I den praktiska religionen utmynnar dessa symbolkedjor till objekt och händelsekedjor i den verkliga världen, och dessa ges en ny mer esoterisk och utförlig innebörd för den troende, som i bästa fall förbättrar den troendes handlingsmönster och beredskap i att lösa och följa med harmoniskt i dessa verkliga skeden. Praktisk religion är av praktiska begränsningar oftast avgränsad till enskilda mer kritiska livsskeden: dop (invigning), konfirmation (andra invigning), giftemål och dödsfall, sådana skeden som påverkar individen emotionellt starkare än vardagens oengagerande formalia.

¹) monistisk, monism: en lära som tror sig måsta erövra världen och ersätta allt annat tänkande inom relaterade kontext.

Mytens roll

Myt, i exempelvis religion (bl.a. positivism) och i genretraditioner (exvis det flitiga användandet av Alice i Underlandet inom matematik, logik och programmering) spelar rollen av "pseudominnen", generaliserade till alla medlemmar. Deras funktion är troligen är att skapa ett minnesramverk för att insortera tillvägagångssätt tillhörig en viss kunskapsmassa, och dess gemensamhet gör att individer kan påminna och uppmana andra bärare av traditionen på ett rationaliserat sätt: medlemmar av en viss kultur "kommer varandra närmare", i den meningen att de lättare förstår varandra. När vi har en semantisk struktur organiserad som ett minne, så har vi i denna

• ett "före",
• ett "nu" och
• ett "efter".

Vi har samband såsom i ett minne: orsak och konsekvens, vi har utlösande faktorer ("triggers") och effekter, och vi har mål och mening.[Kombineras ihop med Aristoteliska och Platoniska människomodeller (reaktiv vs. proaktiv)?]

Evolution och teologi

Om någon skulle tycka det är underligt att en religiös person skriver så öppet och jämförelsevis okritiskt om evolutionsbiologi: jag är både kristen och tror på evolutionen, det är till och med mycket vanligt med kristna som tror på evolutionen. Religion berör mänsklig "myt", dock skall "myter" betraktas som verkligt existerande mentala entiteter, inte som något som endast finns i våra hjärnor. "Myten" är ett "program" för att orientera sig etiskt, att relatera sig etiskt i sitt personliga liv: det innehåller personfilosofiska drag, men denna filosofi berör inte annat än indirekt filosofins logik, den berör de arketyper som vi bollar med, och dessa arketyper har ofta en emotionell innebörd, och ligger således något vid sidan av logik, och alldeles definitivt utanför den naturvetenskapliga sfären som har universum, kemi, fysik och lägre varelsers biologi som sina egna domäner. Religiösa skapelseberättelser har endast viss indirekt relevans för biologin via antropologin, sociologin, semiotiken och lingvistiken, och i övrigt inget alls.

Mytologin berör också våra inbyggda värderingar och symboliseringsmönster, som troligen uppkommer evolutionärt, men då evolutionen verkar inom ett logiskt ramverk för vad som är möjligt och som också utesluter en massa omöjliga lösningsförslag, så finns det en yttre logisk realitet (om man är matematisk realist), som konstituerar dels formen på universum, dels möjliga lösningar på det evolutionstryck arter utsätts för. En art, oavsett på vilken planet i universum, som utvecklar en högre grad av intelligens likt människan, kommer genom detta logiska ramverk att dela en hel del värderingar med oss människor, exempelvis en obenägenhet till dödande av artfränder, en obenägenhet till kannibalism och en tendens att skapa äganderevir, och de kommer att "koka ihop" myter för att motivera dessa tendensers etiska universalitet – de kommer att göra det helt oberoende av kontakt med mänskligheten, och således – enligt realistiskt tänkesätt – existerar myterna i generell mening oavsett betraktarens uppfattning. Logik, viss sannolikhetsteori, evolutionsbiologi och religion hör alltså ihop.

Wikipediaproblem

Även om man kan lära sig oerhört mycket om oerhört mycket på Wikipedia, så finns det systemiska brister, som gör att somlig sorts information inte är riktigt pålitlig. Wikipedia är olika pålitlig beroende på ämne: ämnen som är oerhört komplexa och lätt flummiga, exempelvis religion, fysikalisk kosmologi och matematik är vridna på olika vis:

• Religion är vriden på så sätt att huvudartiklarna endast reflekterar huvudsynsättet, medan småartiklar ibland kidnappas av gatupredikanter som tåtar ihop sin egen åsikt, och ofta urartar till ren bluff,
• Religionsartiklarna saknar nästan alltid teologi,
• Fysikalisk kosmologi blir subjektiva på så sätt att minoritetsåsikter inte behandlas rättvist, utan motbevisas av den redigerade artikeln redan innan de fått en korrekt prövning, medan orefererade ihopfantiserade försvar för huvudteorin får stanna kvar utan prövning,
• Populära artiklar om populära ämnen, exvis kultpersoner, försvaras av en subjektiv skara redigerare som förhindrar att artikeln beskriver föremålet/ämnet/personen på ett kritiskt sätt,
• Matematik beskrives tekniskt korrekt och utförligt, men inte så att en utanförstående kan förstå, utan snarare som en lärobok.
• Ett okänt antal redigerare (ett troligen mycket litet antal) redigerar intensivt utan att besvara kritik och slarvar med att läsa källor, och så skapar genom detta slarv fabricerade historier, endast en enda sådan källa har upptäckts, men man skulle kunna tro att det finns upp till 10 ytterligare.

Apologiutbyggnad.

Större utvidgning av Apologia Rursi, fortfarande en stubbe dock. Det står i apologin vad som skall komma att stå. Jag sätter upp en skiss här för att ev. senare intressenter skall kunna få läsa vad jag är ute efter och kunna kommentera. Nytt innehåll:

1. skiss på kontra-fundamentalism,
2. skiss på kontra-ateism,
3. skiss på allmän beskrivning av religion, kristendom och religionens roll i samhället,