tisdag 2 november 2010

Teistisk evolution: vad säger vetenskapen?

Jag läste nyligen "Evolutionens Gud" av Francis S. Collins, (ISBN: 978-91-7195-972-0), översatt och utgiven 2009 av Libris (på engelska heter boken "The Language of God"). Collins är en av de riktiga höjdarforskarna inom genetiken och ledare inom Human Genome Project. En mycket bra bok, och mycket användbar för dem som vill förstå hur välutbildade lågmälda kristna och andra religiösa tänker om religion och dess förhållande till vetenskap och forskning. Läs den, köp eller låna på Biblioteket! ¹)

Teistisk evolution är ett religiöst förhållningssätt till vetenskapen som går ut på att religion och vetenskap måste harmoniera. Den vanligaste modellen är att religion är en mytapparat, som primärt inte har bokstavlig innebörd. Man utvecklar sig religiöst genom att tränga igenom och tolka myten, inte genom att förklara alla oliktänkande krig, speciellt inte vetenskapen. Vetenskapens ändamål är i stället att värdeneutralt (så långt möjligt) beskriva vad som är, för att därigenom framställa en "karta" över verkligheten/universum.

Enligt denna logik är skapelseberättelsen i Första Mosebok en mytisk allegori som har en etisk och "psykologiskt" andlig innebörd. För teistiska evolutionister säger vetenskapen idag ungefär:

Vetenskapens omytologiska skapelseberättelse [Vos]

Universum skapas
¹Universum skapades för 13.7 miljarder år sedan i Big Bang, ett oerhört tätt tillstånd av strålning och ljus. ²Under ett mycket kort ögonblick expanderade universum till en radie av flera miljarder ljusår. ³I några sekunder efteråt bildades enorma mängder energi genom nukleär fusion av väte till helium.
Stjärnorna skapas
⁴Några hundra miljoner år efter Big Bang bildades den första populationen stjärnor – sannolikt allihop superjättar och hyperjättar – bland astronomer ologiskt kallade population III. ⁵Dessa första stjärnor producerade kol och tyngre grundämnen som spreds i universum vilket ansamlades till gas- och stoftmoln som underlättade senare stjärnbildning och bildningen av klotformiga sjärnhopar och galaxer. ⁶Galaxen Vintergatan bildades för cirka 10 miljarder år sedan.
Solen, solsystemet, Jorden och Månen skapas
⁷I vår galax Vintergatan skapades solsystemet för 4.57-4.54 miljarder år genom att Solen kondenserade från ett mörkt gas- och stoftmoln. ⁸Kort därefter bildades ett solsystem som efter en längre episod av kataklysmiska kollisioner, planetförflyttningar och brutala asteroidregn lugnade ner sig successivt. ⁹Under denna tid kolliderade Jorden med en planet som man brukar kalla Theia – stor som dagens planeten Mars – och vid denna kollision revs jordskorpa upp och kastades ut i bana i rymden runt Jorden. Denna utkastade jordskorpa ansamlades på några år till Månen.
Dag och natt
¹⁰Vår runda Jord hade redan från början en rotation som vred den runt så att den sida som vetter mot Solen är dagsida och den sida som vetter bort från Solen är nattsida. ¹¹I begynnelsen var rotationen snabb och dag och natt korta. Tidvatten, uppdrivet av Månens och Solens dragningskrafter, har alltid skapat friktion och motstånd som fått dagens dygn att förlängas till 24 timmar.
Solsystemet stabiliseras
¹²Så småningom (c:a 3.8 miljarder år sedan) blev det relativt stabila solsystem vi känner idag, med fyra inre planeter – Jorden den tredje från Solen – och fyra yttre planeter på deras respektive positioner.
Det stora regnet
¹³Jorden var i en begynnelse så het att allt vatten fanns som vattenånga i atmosfären, men jorden svalnade. Det regnade och havet bildades och täckte jorden. Det här skede vid en tidpunkt runt 4.4 miljarder år sedan.
Livet på Jorden
¹⁴Livet på jorden skapades vid en okänd tidpunkt före 3.8 miljarder år sedan. Det skedde genom en häftig kemisk evolution då grundläggande kemiska reaktioner spreds genetiskt och evolutionärt mellan för-mikrober så att en grundpopulation av tidiga mikrober av typen prokaryoter uppstod. ¹⁵Dessa grundläggande kemiska reaktioner skapade en ämnesomsättning vilket kunde driva dessa prokaryoter att ta till sig näringsämnen, förbränna dessa, med energin omsätta vissa proteiner till andra proteiner, varav de senare kunde fungera som byggmaterial och energilagring för organismerna, så att dessa kunde föröka sig genom delning.
Hav och land
¹⁶Jorden tros under något skede efter dess skapelse ha varit en enda allomfattande vattenocean, ett vanligt förslag är under tiden 4-3 miljarder år sedan. ¹⁷Det kan ha funnits enstaka vulkaniska öbågar som stack upp ur vattnet under denna tid, men den första kända minikontinenten, som brukar kallas Ur, uppstod för cirka 3 miljarder år sedan. ¹⁸Den bildades troligen genom att flera vulkaniska öbågar kolliderade så att mellanliggande oceanbotten höjdes upp över havet. ¹⁹Man har också föreslagit att stora asteroidnedslag har tvingat upp magma och mantelmaterial upp ur oceanen i en sådan fart att de bildat kontinentkärnor.
Cyanobakterierna och syrsättningen
²⁰Efter flera miljarder år lyckades cyanobakterier (blågrönalger, vilka kan lagra solljus som energi) i vattnet syrsätta hela planeten, så att syrekänsliga mikroorganismer trängdes ner i underjorden, och en ny typ av mikroorganismer med häftig ämnesomsättning kunde uppstå. ²¹En klass av syrekänsliga organismer från gruppen archeota, lyckades i två steg fånga in och bilda symbios med intensivt syreförbrännande bakterier, och därefter med cyanobakterier. Dessa bildade de eukaryota växterna, vilka kunde växa sig mycket större än bakterier. ²²Innan infångandet av cyanobakterierna avvek en grupp av dessa nya organismer från linjen, vilka var tvungna att fånga in och äta mikroorganismer för att få energi. Dessa blev så småningom djur och svampar.
Stora varelser med skal
²³När syrehalten omkring 540 miljoner år sedan nådde upp till 10%, blev det möjligt för djur (och växter) i havet att bilda skelett och skal av kalk, något som ledde till att de från dessa fossillager i berget finns uppträder något som ser ut som en "explosion" av fossiler – den så kallade kambriska explosionen.
Växterna klättrar upp på land
²⁴Under silur- och devontiden för 440 till 360 miljoner år sedan erövrade de gröna växterna land och bildade till slut stora skogar. ²⁵Under devon till karbon för 415 till 300 miljoner år sedan följde djur efter under växternas skugga: det var fiskar som omvandlades till amfibier och senare till reptiler som kunde leva helt på land.
Däggdjur och fåglar
²⁶Under en lång utvecklingsserie från 220 till 125 miljoner år utvecklades "reptiler" av klasserna Synapsider och Therapider till vad som senare skulle komma att bli däggdjuren. ²⁷Under vissa tidevarv var de de dominerande stora djur-dynastierna, under andra tidevarv – dinosauriernas tidsåldrar – var de små råttlikadjur som levde under andra djurs skugga. ²⁸För 65 miljoner år sedan tog däggdjuren över efter de stora dinosaurierna som dog ut efter en kosmisk katastrof med ett stort asteroidnedslag på nuvarande Yucatan-halvön i Mexico, kallat Chicxulub. ²⁹Däggdjuren diversifierades då de tog över efter de stora dinosaurierna – de små lever kvar i form av fåglar – och de som tog över efter betande ornithopoder blev hovdjuren och andra arter, vilka kan kallas "vildboskap" eftersom somliga av dem är tämjbara och kan bli "tamboskap".
Människans uppträdande
³⁰Från urdäggdjuren skapades råttors och spetsekorrars förfäder, från vilka skapades apors förfäder, från vilka skapades människoapors förfäder, från vilka skapades människoarternas förfäder. ³¹Människoarten är starkt förvrängda människoapor, besläktade med Schimpans, Bonobo, Gorilla, Orangutan och Larer och Gibboner. ³²Gud skapade apmänniskorna australopitekerna i Afrika, dessa behövde vandra långa sträckor i öppet land för att hitta mat. Då började de gå upprätt. ³³Gud gjorde dem kloka så att de kunde tillverka verktyg och använda eld för att laga mat. De var då människor. ³⁴Gud gav människorna språk och symboliseringsförmåga, så att de kunde tänka på framtiden och gissa konsekvenserna av sitt eget handlande. ³⁵Då fick människorna se att moralen har en större mytologisk innebörd som relaterade till kosmos.
¹) det finns emellertid några få attitydskillnader mellan Collins och mig:
  1. han respekterar kreationister och bokstavstroende, jag avskyr dem och tycker att de är falska "kristna" som ljuger i Guds namn – han gör ingen skillnad på folk som tror av okunnighet och folk som tror på grund av önsketänkande och mytomanisk läggning – om man verkligen tror, så tar man också på allvar detta med att inte vittna falskt mot (vilseföra, ljuga, baktala) sin nästa och det innebär att man överger önsketänkande och mytomani,
  2. han tror att "sedelagen" (Tio Guds Bud? Den Gyllene Regeln?) är oförklarlig utifrån evolutionärt perspektiv och pålagt oss av Gud, jag tror att Gud lagt in en "matematisk struktur" i universum så att de Tio Guds Bud och Den Gyllene Regeln är en evolutionär nödvändighet som emergent visar sig vid en tillräcklig hög intelligensnivå hos en social art.

Inga kommentarer: