torsdag 5 augusti 2010

Varför människan blev människa

Läste "Varför människan blev människa" av Robert Foley (Humans before humanity: an evolutionary perspective, Oxford: Blackwells Publishers, 1995). Boken beskriver etologiska och sociobiologiska mekanismer som drivit fram människans nuvarande egenskaper, vilken är värdefull för att förstå vår biologiska utformning, och till vissa delar relationen mellan man och kvinna.

Enligt Foleys teori drevs Australopithecinerna (apmänniskor) till tvåbenhet eftersom detta ger 30% energibesparing i långvandringar gentemot schimpansens energiåtgång per sträcka. Detta skedde eftersom Östafrika, där apmänniskorna uppstod, höll på att omvandlas till savann, och att det blev större avstånd mellan födokällorna. Andra arter, som babianer, utvecklade i stället en fullständig fyrbenthet, men de anatomiska förutsättningarna förelåg inte bland människorna. Beräkningar på hjärna-till-kropp-storlek anger ungefär samma kvot som schimpanser 2.4, vilket skulle antyda en motsvarande intelligens.

Boken hävdar också att schimpansers sociala grupper är mycket sköra och lätt bryts sönder. Enligt etologiska förhållanden blir honorna individualister när födan är utspridd i små områden med hög födokvalitet som endast förmår förse en individ med föda. Hannarna styrs mer av tillgången på honor, men de är enligt boken relativt oorganiserade. Bland människorna är de sociala relationerna likartade, men hannarnas nätverk har stärkts.

Hur intelligens uppstått i mänskligheten förklaras inte på ett bra sätt. Foley anser att det finns en eskalerande social kapprustning i att förutse andra individers beteenden, men detta förklarar inte pedagogikens och sociologins kunskapsrön (själv hade jag tänkt mig något i stil med språk, hantverk och sekvensiering som människans stora specialisering). Här börjar Foley, likt andra evolutionsantropologer glida ut i pseudovetenskap genom att hänvisa till en förmodad mentalesiska som enligt honom, men inte övriga källor, uppfanns av Steven Pinker. Boken noterar att människohjärnans storlek accelererade från och med för 300'000 år sedan, och går in på indikationer, men försöker inte förklara inte vad som hände, vilket kanske är vettigt då modern antropologi och historievetenskap i hög grad blandar in sociala och ekonomiska nätverk i sina analyser, och det ligger liksom utanför sociobiologins huvudområde.

En dumhet som Foley gör är att upprepa den ironiska etiketten "SSSM - Standard Social Science Model" och kasta den på alla socialvetenskaper som enligt Foley förkastar evolutionen. Mycket likt Dawkins hysteroida angrepp på religionen, men här i stället inriktat mot etablerad sociologi. Jag skulle kunna tänka mig att det i verkligheten inte handlar om total förkastelse av evolutionära krafter i kulturen, utan om en nedtoning beroende på en sofoklin som överskrides när sociala relationers komplexitet överskrider en viss gräns. I kulturer råder evolution, men det kan lika gärna handla om ideologiers och världsbilders "evolution" (i en modifierad mening), såväl som den sociala status individen förvärvar genom att ansluta sig till den. Vetenskapsgenrer hamnar lätt i en position av bunkermentalitet beroende på tidigare angrepp och dåligt rykte p.g.a. Nazi-regimens pseudoevolutionistiska illdåd, följd av en motreation i politisk och religiös förkastelsedom mot evolutionsbiologin. Det är emellertid inte alla religiösa eller politiska krafter som fullständigt tar avstånd från ett vetenskapligt betraktelsesätt, bara för att den historiskt sett missbrukats.

Inga kommentarer: